Go to Menu

Accessibility overlays: Vad webbplatsansvariga bör ha koll på

Accessibility overlays har fått dåligt rykte, och det finns faktiskt grund för det. Så hur ska man göra för att förbättra webbtillgängligheten? Här får du veta mer.

maj 20, 2024 by Amy Foxwell

Tillgänglig design är nyckeln till framgång för alla webbplatser. Mer en fjärdedel av amerikanerna har någon form av funktionsnedsättning. Om din webbplats verkar avvisande för 26 % av besökarna tjänar den inte sitt syfte särskilt väl.

Tillgänglig webbdesign tenderar också att förbättra användarupplevelsen överlag, vilket i sin tur gynnar webbplatsens SEO-prestanda. Idag finns också ytterligare ett incitament för att säkra webbplatsens tillgänglighet – antalet stämningsansökningar angående digital tillgänglighet ökade från drygt 2 300 under 2018 till en bra bit över 4 000 under 2022.

För många företag är rädslan för negativa konsekvenser anledningen till att digital tillgänglighet faktiskt kommer upp på agendan. Men tyvärr är det inte alla som tar sig tiden att sätta sig in i vad som faktiskt krävs för att bygga en tillgänglig webbplats.

Vissa nöjer sig med det enklaste och snabbaste sättet att ”fixa” webbplatsen: Ett verktyg som omedelbart säkrar efterlevnad med både standarder och lagstiftning om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar – och samtidigt skyddar företaget från anklagelser om diskriminering.

Det är här accessibility overlays kommer in i bilden: en teknologi som påstås kunna lösa samtliga av företagets tillgänglighetsutmaningar i ett svep. Låt oss vara tydliga: någon sådan lösning existerar inte. Verkligt tillgänglig design kräver ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med Riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll (WCAG: Web Content Accessibility Guidelines), den ledande standarden för tillgänglig webbdesign.

Med detta sagt kan plugins vara en del av lösningen för efterlevnad av riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll. Här är en guide till det komplexa och ofta omtvistade ämnet accessibility overlays.

Vad är accessibility overlays?

Accessibility overlays är tillägg i form av mjukvara vars syfte är att undanröja tillgänglighetshinder på en webbplats.Ett typiskt exempel är JavaScript plugins i webbläsare. Många accessibility overlays förändrar (eller låter användaren förändra) presentationen av webbsidans innehåll: textstorlek, färgkontrast, textläge, o.s.v.

Sådana förändringar kan göra innehållet lättare att läsa för användare med lässvårigheter eller funktionsnedsättningar, som till exempel nedsatt syn. Men utvecklarna av dessa tillägg går längre än så.

På senare tid har det kommit produkter som utlovar automatisering av tillgänglig design på källkodsnivå. Dessa reparationsverktyg skannar webbsidans kod och identifierar tillgänglighetsbarriärer och försöker sedan automatiskt undanröja dem.

Termen accessibility overlays kan syfta på en plugin för innehållsmodifiering eller ett verktyg för automatisk reparation, beroende på sammanhanget. I båda fallen händer det att webbanvändare med funktionsnedsättningar rapporterar om oväntade problem vid användning denna typ av produkter.

Vad är nackdelarna med accessibility overlays?

The New York Times publicerade en artikel 2022 där blinda webbanvändare vittnar om att accessibility overlays stör skärmläsningsprogram och tangentbordsnavigering. När dessa tillägg förändrar webbsidans format händer det att knappar och andra interaktiva element för webbtillgänglighet oavsiktligt döljs.

Accessibility overlays i form av tillägg för automatisk reparation kan också invagga webbplatsansvariga i falsk trygghet och i slutändan istället dölja brister i tillgänglighet. Som ett exempel kan inte skärmläsningsprogram känna igen omärkta knappar. Och även om man litar på att reparationsverktyget klarar att korrekt märka webbplatsens samtliga knappar är det mindre troligt att webbplatsen sedan noggrant testas för att säkra att inga objekt är utan eller har fått fel märkning.

Det förklarar varför hundratals personer, webbdesigners och förespråkare för webbtillgänglighet, publicerat ett öppet brev där de förkastar användningen av accessibility overlays. Detta brev – the Overlay Fact Sheet – pekar ut flera problem som användning av dessa tillägg medför:

1. Tillägg som ändrar innehåll är i bästa fall överflödiga med tanke på redan befintliga digitala hjälpmedel.

Användare som behöver digitala hjälpmedel för att tillgodogöra sig webbplatsens innehåll behöver antagligen dessa vid användning av alla typer av program. Det innebär att användaren redan har de hjälpmedel som behövs när hen besöker webbplatsen. Annars hade hen inte ens kunnat öppna webbläsaren.

2. Accessibility overlays kan inte garantera efterlevnad med WCAG (riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll).

Plugins kan hjälpa webbplatsansvariga att uppnå efterlevnad för delar av WCAG, enligt det öppna brevet The Overlay Fact Sheet. Men i brevet kan man också läsa beskrivningen av WCAG 2.1 om ”efterlevnad” med riktlinjerna:

”För efterlevnad av WCAG 2.0 måste framgångskriterierna uppfyllas, vilket innebär att webbplatsen inte innehåller något som bryter mot framgångskriterierna.”

Enligt brevets författare ska detta tolkas som att efterlevnad av WCAG innebär efterlevnad av samtliga WCAG:s framgångskriterier. Vidare hävdas det att ingen enskild produkt klarar detta, vilket innebär att påståenden om efterlevnad från tillverkare av sådana tillägg ”bör betraktas med betydande skepsis”.

3. Automiserade reparationstillägg kan inte korrigera alla tillgänglighetsbarriärer.

Vissa tillgänglighetsproblem kräver en väl genomtänkt strategi. Även om artificiell intelligens blir allt mer effektiv är den ännu inte kapabel att göra mänskliga bedömningar.

Exempelvis behöver bilder förses med alternativtext (så kallade alt text) som beskriver bildens innehåll. Ett tillägg kan bedöma om en bild har alternativtext, men den kan inte själv skapa en korrekt beskrivning av bilden. Det behövs en människa för att avgöra om beskrivningen är användbar.

På samma sätt kan accessibility overlays lösa HTML-problem, som trasiga undertitlar, men de kan inte skapa nya undertitlar för att förbättra webbplatsen.

För att göra webbplatsen tillgänglig på riktigt för personer med funktionsnedsättningar behöver vissa saker fixas för hand – och förlitar man sig enbart på accessibility overlays missar man att göra dessa förbättringar.

Finns det situationer där webbplatsansvariga bör överväga att använda sig av accessibility overlays?

Tillägg har sina begränsningar, men det gäller all ny teknik. Automatiska förbättringar inom tillgänglighet kan vara till hjälp i vissa fall, till exempel när de utgör en del av ett större tillgänglighetsarbete.

Med andra ord: tillägg som utlovar perfekta resultat lovar runt och håller tunt. Men om en produkt är tänkt att som ett komplement till andra delar av tillgänglig webbdesign kan det vara en god idé.

Några exempel på situationer där accessibility overlays kan vara användbara:

1. Temporära lösningar under tiden som mer djupgående förändringar i webbplatsens design förbereds.

Tillgänglighetsförespråkarna på The A11Y Project skiljer mellan temporära tillgänglighetsplugins och permanenta tillägg. Ett techverktyg kan fungera som ett plåster, menar The A11Y Project, och erbjuda en tillgänglighetslösning som fungerar under tiden webbplatsens design korrigeras. Det kan vara till nytta.

Men en permanent användning av accessibility overlays kan medföra att webbplatsansvariga tror att de ”löst” alla tillgänglighetsproblem för gott.

”Alla permanenta plugins som utlovar att de automatiskt kan ”fixa” denna typ av problem gör sig skyldiga till falsk marknadsföring”, enligt The A11Y Project. (Läs mer om The A11Y Project i vår text om tillgänglighet inom utbildning.)

2. Förbättra tillgänglighet för användare som inte har tillgång till digitala hjälpmedel.

Ett av de allvarligaste klagomålen för tillägg är att de kan störa digitala hjälpmedel. Men, enligt Världshälsorganisationen WHO har 90 % av personer världen över som behöver digitala hjälpmedel inte tillgång till sådana.

Om webbplatsens målgrupp är global kan man inte räkna med att användarna har tillgång till skärmläsningsprogram. Webb- eller webbläsarbaserade text-till-tal-verktyg (TTS) – som också konverterar onlinetext till syntetiskt tal – kan vara till nytta.

3. Implementering av förbättringar av stora mängder komplext eller dynamiskt genererat innehåll.

Om webbplatsen genererar innehåll dynamiskt kan det vara svårt för att inte säga omöjligt att tillgänglighetstesta varje liten del. En molnbaserad teknologi kan i detta fall vara kapabel att göra vissa tillgänglighetsförbättringar automatiskt, vilket skulle gynna användare med funktionsnedsättningar.

Med det sagt är det förstås lika viktigt att webbplatser med stora mängder dynamiskt genererat innehåll också samtidigt följa bästa praxis för tillgänglighet. Det innebär användning av lämplig semantisk markup för HTML och WAI-ARIA (Web Accessibility Initiative – Accessible Rich Internet Applications).

Men användning av ett tillägg kan minska antalet tillgänglighetsbarriärer, och på så vis mörka de problem som skulle behöva en mänsklig bedömning.

Hur kan man veta om ett molnbaserat tillgänglighetsverktyg hjälper mer än det stjälper?

Målet med webbtillgänglighet är att förbättra användarupplevelsen för så många användare som möjligt. Det inkluderar personer som använder sig av skärmläsningsprogram och andra digitala hjälpmedel men också personer som inte har tillgång till datorer utan använder sig av mobila enheter för att surfa på nätet.

Det är därför viktigt att ha den verkliga målgruppens användarupplevelse i åtanke när man utvärderar verktyg för digital tillgänglighet. Några relevanta frågor:

  • Kommer detta verktyg att skapa nya barriärer för personer som redan använder sig av digitala hjälpmedel?
  • Kan användaren själv välja om verktyget ska aktiveras? Kan användaren stänga av verktyget om det inte behövs?
  • Om verktyget stängs av, påverkas webbplatsens tillgänglighet i övrigt?
  • Kan användaren styra verktyget med enbart tangentbordet?

Håll utkik efter verktyg som utvärderats med avseende på tillgänglighet. Relevant standard är Information Technology Industry (ITI) Council’s Voluntary Product Accessibility Template version 2.2., som utvärderas mot WCAG 2.0. Visa ReadSpeakers VPAT 2.2-rapport om överensstämmelse med tillgänglighetskraven.

Om målet är att bygga en verkligt tillgänglig webbplats är den bästa metoden att utvärdera innehållet mot WCAG. Fokus bör ligga på att åtgärda de problem som mest sannolikt kommer att påverka användarna (i allmänhet WCAG nivå A), samt att i mesta möjliga mån undvika användning av automatiserade verktyg.

Med det sagt kan webbaserade verktyg vara ett effektivt sätt att förbättra användarupplevelsen. Om sådana tillägg är helt valfria är de fördelaktiga – särskilt om de erbjuder en ny funktion. ReadSpeaker erbjuder en serie TTS-tjänster, inklusive webbaserat läs- och skrivstöd, integrering med Learning Management Systems, och naturtrogna röster för enheter med förstärkt och alternativ kommunikation (ACC: Augmented and Alternative Communication).

Våra webbaserade verktyg undviker fallgroparna med accessibility overlays genom att ge användaren full kontroll av alla förändringar av innehållet. Vi säkrar också att våra produkter följer WCAG genom samarbeten med erkända testtjänster. Se ReadSpeakers ILUNION-certifiering för efterlevnad av WCAG Double-A.

Related articles
Börja använda text till tal idag

Gör era produkter mera tillgängliga med våra text-till-tal-lösningar.

Kontakta oss